Förra helgen skrev jag till en vän att jag skulle vilja att hon körde igenom mig och Lykka tävlingsmässigt i Class 2. Hon föreslog då som idag, lördag, och vi var överens om att höras och om det var för kallt skulle vi skippa det.

Veckan gick och vi hördes inte av och så i morse såg jag ett meddelande om att hon var på Osby BK klockan 11.00 om jag fortfarande ville ha en tävlingsledare. Jag satt i pyjamas med kaffe och såg att det var småvitt ute och runt 0 grader. Jag tänkte på allt annat jag måste hinna med denna helgen och bestämde mig för att ”nä, det är för kallt och jag hinner egentligen inte”. Jag plockade upp telefonen och skrev som jag tänkte. Men innan jag hann trycka på ”skicka”, så suddade jag ut det igen. Tänkte på vad jag satt som mål under året och vad jag själv egentligen vill.

I veckan har jag lyssnat på olika motivationsspår på spotify och det finns några stycken som satt sig och nu på morgonen var det ett spår som heter ”consistency” som malde i huvudet och då särskilt de här orden:,

If you think you only need to give your best for a year and then you can live the rest of your life successful… well you’ve lost your mind!If you want to make your dream your REALITY you have to be CONSISTENT. Consistent is also known as EVERY SINGLE DAY!

It NEVER ENDS! It NEVER ENDS! It’s every single day.
When you feel like it. When you don’t. When you’re getting results… When you’re not. When someone is watching. When they’re not. When they believe in you. When they don’t. When you believe in yourself… When you don’t. When it seems possible. When it all appears impossible.
It’s every single day.

Om du vill höra det här spåret själv, så hittar du det här:

Så jag packade in alla mina tre gyllenpälsar och skickade ett meddelande till min vän att ”vi är på väg”. Och jag är så glad att vi åkte dit! För det första fick jag lite nerver bara av att jag hade en enda person, en vän som sett oss träna mycket och det kändes PRECIS lagom att börja med! Och sen fick jag ju ett väldigt bra kvitto på var vi står.

Lykka har definitivt orken och den mentala konditionen att orka hålla ihop hela programmet. Vi har lite att jobba på vad gäller att sortera saker som står på planen och sen fick jag se att hon av någon anledning tvekar inför att göra skiften vid min sida, både sitt till ligg och ligg till sitt. Hon kladdade lite vid vittringen (första gången jag lägger in det i hela programmet), redde ut det – men där får vi också pilla lite.

Det bästa med feedbacken från det här passet är att jag ser att jag måste SLÄPPA fjärren. Ja, det är vår akilleshäl, men så himla illa ÄR det inte. Hon flyttar 0,5 gånger sin egen längd – men det är ändå inte mer. Givetvis ska jag fortsätta pilla, men inte låta det momentet hindra oss från att tävla. Nä, nu är det lite annat småpill och det känns faktiskt ROLIGT!

Körde igenom Bliss i startklassen med och hon bara strålade sig igenom hela programmet utan belöningar mellan. Känns som om vi är redo för att testa våra vingar nu . Man vet ju aldrig hur det funkar när man väl kommer ut på tävling – men det känns töntigt att hålla på med startklassen för hennes del nu.

Jag började shejpa apport och hopp på Fire idag. Det är spännande med honom, för han är en annan typ än mina tjejer. Han är tydligt MYCKET mer motiverad av kamp och fysisk belöning än av något annat. Han gillar visst godis, men jag måste planera mina belöningar på ett annat sätt. Sen märks det att han inte gått kurser med andra hundar på samma sätt som mina andra, så det blir nåt att ta tag i under våren.

Ja, det var lite sammanfattning av dagens träning :). Nu ska vi ge oss ut på långpromenad och njuta av de sista ljusa timmarna idag.