Nu sitter vi här, jag och hundarna. Vi väntar på att Hope’s temp ska dyka och på att valpningen ska komma igång. Vi tittade på ”The Hobbit – En oväntad resa” igår och idag har vi kolla på film två i Hobbit-serien ”Smaugs Ödemark”. Kanske kollar vi på den sista ikväll eller imorgon. Allt beror på Hope och hur hon verkar och hur hon mår.
Hope har haft en bra dräktighet. Hon har mått väldigt bra hela tiden, varit pigg och glad. De första fem-sex veckorna gick vi våra 8-10 km varje dag, precis som vanligt. Sedan trappade vi successivt ner på längden, tiden var nog nästan densamma eftersom Hope slutade springa på samma sätt. Hon gick helst med mig hela tiden och var inte alls så intresserad av att leka och busa som hon annars är.
Hope äter nästan dubbla mängden foder och fasades över på valpfodret efter att jag fått dräktigheten bekräftad via ultraljudet. Ungefär samtidigt satte jag också in Fortiflora och det har hon stått på sen dess. Det gjorde jag aldrig med Lykka, men detär något jag kommer fortsätta låta mina tikar få – åtminstone tills jag ser om det har samma effekt som jag tycker att det verkar ha haft på Hope.
Det är 3,5 år sedan jag hade min senaste kull och jag kan inte med ord beskriva hur mycket jag längtar efter den här. Jag har pysslat, pillat och planerat i 12 veckor. Jag har beställt grejer och inrett valprummet. Satt upp en budget och varit och handlat. Suttit och lurat på namn på kullen. Jag har pratat med valpköpare och träffat många trevliga människor. Jag känner mig SÅ redo att ta emot kennelns tredje kull.
Nu återstår det att se när Hope kommer igång och håll gärna tummarna för att allt går bra för oss. Jag är så nyfiken och spänd på att få se vad som döljer sig där inne ❤.
För er som vill följa kullen så kommer jag nu att börja skriva mer löpande, detaljerade blogginlägg och vill man ”bara” se söta bilder, så kan man följa vårt Instagram-konto ”Kennel Flickerin’ Flames”.