Tack kära uppfödarkolleger!

Om det är något jag lärt mig under de senaste 6 åren sen jag startade kenneln så är det att uppfödarvärlden är ganska speciell. Jag tror de allra flesta uppfödare håller med mig i det uttalandet.

Jag har fått så oerhört mycket hjälp, information och råd av många fantastiskt duktiga och erfarna uppfödare. Det har varit svenska Golden-uppfödare, men också många, många utländska – i såväl våra nordiska grannländer, som i södra Europa, Storbritannien och även i USA. Det har även varit uppfödare av andra raser. Och det finns så oändligt mycket kompetens, kunskap och vilja att hjälpa till. Det har varit så oerhört mycket värt för mig!

Sen finns det en annan sida med; en av missunnsamhet, frynta näsor och annat. Och det är supertråkigt, men det tänker jag inte lägga tid och kraft på i det här inlägget. För vet ni vad? Det här inlägget är ett enda stort tack. Ett tack till uppfödarkolleger runt om i världen (alla förstår inte svenska, jag vet) för allt det arbete ni lägger er.

Så tack till dig som lägger stor vikt vid att hundarna ska gå bra på utställning och passa in i en familj. Som tänker att mentalitet och energinivåer ska vara lämpliga för en familjehund och aktivt försöker följa upp din avel genom att försöka förmå så många som möjligt att röntga och göra någon form av mentaltest. Det finns så många familjer som får så stor glädje av en av dina hundar! Tack för det jobbet du gör!

Och tack till dig uppfödare som lägger stor vikt vid rasens jaktliga förmåga och kapacitet och är noga i valet av hem för en hund som oftast är intensiv och ibland rätt krävande, så att såväl hund som förare får ett lyckligt liv tillsammans. Som försöker förmå och hjälpa dina valpköpare att komma till jaktprov och working test och samtidigt såväl röntgar som mentaltestar.

Tack till dig som lägger fokus på att hundarna ska gå bra på såväl utställning som prov och följer upp det genom att försöka hjälpa och förmå valpköparna att starta såväl på jaktprov som på utställning utöver att göra mentaltester och röntgen.

Och jag är glad för att det finns uppfödare som vågar gå utanför ”boxen” och använda en annan familjetyp än den de kanske själv fokuserar sin avel på. Det är modigt och det behövs för rasens skull.

Jag är glad och tacksam att någon använder en hane jag själv aldrig skulle våga eller vilja använda. Jag är glad att någon vågar ta större risker inom något område än jag gör, på samma sätt som jag är glad att någon, som kanske tycker att jag tar stor risk, kör på vad som uppfattas som mer säkra ”kort”.

Jag är tacksam att det finns de som försöker hitta nya, tidigare oanvända hanar liksom det är positivt att en dokumenterat bra hane får några kullar. Jag är glad att någon tycker hälsa är det absolut viktigaste, att andra brinner för mentaliteten och ytterligare andra för arbetskapacitet och jaktliga egenskaper.

Så tack till er alla som bedriver seriös avel och tar såväl meriter, oavsett vilka, som hälsa och mentalitet i beaktande och följer upp er uppfödning med de verktyg vi idag har till förfogande. Sen är det är fantastiskt att det finns eldsjälar som kämpar för FB-R, hälsoprogram, RAS och annat – så ett alldeles extra tack till er som jobbar med de bitarna.

Det fina är att vi behövs allihop och att alla har något att bidra med. Det ena är inte ”bättre” eller ”finare” än något annat. Vi tycker bara om olika familjetyper inom rasen. Så jag hoppas att ni alla kan känna er stolta över det ni gör, allt arbete ni lägger ner, era hundar och era valpköpare.

Vi behöver mer pepp och kärlek i uppfödarvärlden!

Ha en fin kväll!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.