Var inte rädd för att begära konkreta träningsråd!

Som den nörd jag är så är jag kontinuerligt inne och läser olika hundforum, bloggar och dylikt. Där kan man hitta många bra tips och råd. Inte minst får jag ofta inspiration därifrån. Men det är också ganska spännande vad man kan hitta för konstigheter. Man ser också hur levande det traditionella tänket kring ledarskap, rangordning och dominans är. Än har inte forskningsresultaten nått ut till, och kanske framför allt inte förståtts av, den stora massan.

Hur som helst – tillbaka till konstigheterna man kan hitta. Det finns de som stolt understryker att de är ”instruktörer” för att försöka få en tyngd i sina inlägg och på så vis få folk att tro att det de säger är sant och det enda riktiga. Om det nu verkligen var så att det bara fanns en enda korrekt lösning – är det då inte ganska märkligt att det är flera olika svar av olika ”instruktörer” på samma fråga?

Jag läste ett inlägg på ett forum där hundägaren var förtvivlad eftersom hunden hade problem vid hundmöten och stressade upp sig så till den grad att den inte ens tog godis, något som den alltid gjorde inne. Hon hade provat att med massor av olika typer av godis, men han spottade bara ut vad än hon gav honom. Hon hade då övergått till att bestraffa hunden och det tyckte hon var det enda som fungerade någorlunda.

Jag förstår den här tjejen fullt ut och tänker inte klaga på att hon börjat bestraffa hunden. För det är onekligen så att där kunskapen tar slut tar våldet vid (läs gärna mitt inlägg ”Kan vi kombinera positiv förstärkning med positiv bestraffning?”, 2011-10-05). Bara se på mitt eget beteende när datorn inte vill som jag vill! Helt plötsligt svär jag och kanske smäller till tangentbordet. Till vilken nytta?

Om jag nu tar istället tar mitt förnuft till fånga så finns det andra alternativ. Jag kan ju faktiskt vända mig till en expert och få hjälp. Nu valde inte den här hundägaren att inte gå till en expert utan att lägga en öppen fråga på ett forum: “Hjälp – vad ska jag göra?”

Hon fick massor av svar. De varierade och innehöll alla möjliga tips, både från andra hundägare och instruktörer. En del var faktiskt ganska bra och andra både värdelösa och groteska. Jag hoppas verkligen att hon inte provade alla de här olika sätten – då lär hon ha skapat ett monster till hund istället! Vad de här forumen egentligen borde vara till för är kanske ämnet för nästa blogginlägg?

Jag hängde upp mig på ett av svaren hon fick från en s k ”instruktör” därför att det belyser hur svårt det verkligen är att vara hundägare idag. Tänk dig att du har den här hunden och att du känner dig smått desperat, söker upp en instruktör och får följande svar:

”Anledningen till att hunden äter inne men ej ute är för att den känner trygghet inne men ej ute. Samma i de situationer där du vill bryta din hunds beteenden ute med godis.

Du måste på något sätt vara din hunds trygghet. Du ska kontrollera och lugna ner din hund, inte godiset. Du ska vara din hunds förebild och självsäkra, trygga och lugna ledare.

När du lyckas med det, då kan du ge godis som positiv förstärkning, när du ser positiva förändringar i din hunds beteenden efter träning.”

Innan du nu läser vidare: läs ovan svar en gång till och fundera samtidigt över följande frågor: Vad gör du när du fått dessa råd? Hur ska du komma vidare med ditt problem? Vilka konkreta tips gav egentligen den här ”instruktören”?

Förvirring är nu total…. Vad menas med “ledarskap“? Vad innebär det i hundvärlden egentligen? För det är uppenbarligen inte detsamma som ledarskap på jobbet eller i familjen. Eller är det det? Och vad menas med “positiv förändring” i det här sammanhanget?

För det första vill jag verkligen understryka att jag inte håller med den här instruktören alls. Att prata ledarskap är det absolut billigaste och enklaste sättet för oss instruktörer att ta oss ur en fråga som vi inte vet hur vi ska svara! ”Dåligt ledarskap” var 80-talets och 90-talets melodi. Nu säger forskningen något helt annat och att det finns instruktörer som fortfarande hänger upp sig på det är bara tragiskt. Men som sagt, det var inte det jag ville diskutera egentligen.

Säg nu att den här ”instruktören” verkligen tror att det här är lösningen på problemet. Då måste väl rimligen den här personen kunna tala om för hundägaren hur hon ska bete sig för att bli den här s k tryggheten? Hur ska hon kontrollera och lugna ner sin hund? Hur blir hon sin hunds förebild? Hur ska hon agera för att bli sin hunds trygga och lugna ledare? När ska hon belöna – vad ska hon räkna som positiv förändring i beteendet? Det kanske kommer små, små steg i taget och hunden kanske inte tar godis ändå – vad ska hon göra då?

Kan inte ”instruktören” svara på ovan frågor så är det ingen ”instruktör” utan en en riktig skitpratare! Det går ALLTID att hävda ”dåligt ledarskap” om man som instruktör står rådvill och inte vet vad man ska ta sig till. Men det enda det ger är en hundägare som känner sig nedslagen och oduglig! Vad blir följden av det? Jo, hundägaren vågar inte ställa följdfrågor och så känner sig instruktören bekräftad.

Ta Svenska Akademins Ordboks defintionen av ordet instruktör:

”Person som har till uppgift att giva anvisningar o. föreskrifter”

Instruktör är ju substantivet och att instruera är verbet – dvs det en instruktör gör (eller borde göra). Så här säger Svenska Akademins Ordbok om verbet instruera:

” giva (ngn) anvisningar l. föreskrifter huru han skall förhålla sig (i sht vid fullgörande av uppdrag l. tjänsteåliggande) l. gå till väga (vid utförande av ngt); giva (ngn) instruktioner; handleda”

Av definitionen går att utläsa att en instruktör som ägnar sig åt att instruera ger anvisningar om hur vi ska gå tillväga och handleder oss genom uppgiften. Det låter ju självklart – för jag skulle bli väldigt fundersam om jag gick till en gyminstruktör och denne bara ägnade sig åt att visa sina egna muskler. Ännu mer osäker skulle jag bli om jag ställde en fråga kring min ryggvärk och fick ”du tränar för dåligt” till svar. Skulle vi acceptera det? Vi kanske skulle ställa följdfrågor, som t ex ”hur ofta ska jag då träna? Vilka övningar ska jag fokusera på? Kan du lägga upp en träningsplan för att komma tillrätta med min ryggvärk?” Eller skulle vi döma ut instruktören som okunnig?

Och varför resonerar vi annorlunda när det gäller hundinstruktörer?

Nä – du som hundägare och konsument har rätt att begära konkreta träningsråd. Acceptera aldrig undflyende svar som lägger skulden på dig! Ställ då bara motfrågor: ”Okej, jag har kanske dåligt ledarskap och jag gör kanske fel. Men vad ska jag göra för att komma till rätta med problemet? Hur ska jag träna?”. Om instruktören inte tar sig tid eller kan komma med handfasta tips och hjälpa dig med en träningsplan, så ska du omedelbart byta instruktör! Jag skulle aldrig acceptera det och det ska inte du heller behöva göra.

Jack Russell Free Photo

Du och din hund förtjänar att bli bemötta med respekt – oavsett vad ni kan och inte kan. Ni förtjänar att få den hjälp ni behöver!

4 thoughts on “Var inte rädd för att begära konkreta träningsråd!

Camilla
27 oktober, 2011 at 07:11

WOW vad detta var läsvärt och tankeväckande

Svara
Malin&Freja
27 oktober, 2011 at 10:32

Power to the people! Bra blogg! 🙂

Svara
Alice
5 november, 2011 at 18:04

Tyvärr finns det väldigt många instruktörer, som jobbar med mjuka metorder och positiv förstärkning, som även de inte tar sig tid och som svarar undgående på frågor. Jag har nog inte hittat en enda i mitt område och då har jag varit runt ganska mycket! Svårt att byta instruktör när det inte finns något bättre alternativ! Jag säger skicka ALLA instruktörer på serviceutbildning. Det är viktigt att ta sig tid och se ALLA på sina kurser! Även vi som lär oss fort och som måste vänta in de andra, men istället för att vi får någon tid så fokuserar instruktören på de som inte kan eller har svårt. Varför ska jag ignoreras? Jag betalar lika mycket pengar som alla andra! Jag vill också ha tips och råd! Och då pratar jag om grupper som är mellan 4-6 personer. Det är skandal och den dagen jag hittar en instruktör som ger lika mycket tid (nåt sånär i alla fall) till ALLA på kursen så kommer jag vara överlycklig, men än så länge har det inte skett och jag är tveksam till om dessa hundinstruktörer existerar?

Svara
bevreus
8 november, 2011 at 13:32

Hej Alice!

Jättetack för ditt kloka inlägg! Tror jag ska skriva ett helt separat blogginlägg om det, så håll ut några dagar till innan du får svaret!

Mvh
Ulrika

Svara

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *