2022 i siffror

I likhet med förra året så tänkte jag sammanfatta föregående år i siffror, så i det här inlägget kommer siffrorna för 2022.

Tycker ni jag missat något, en intressant aspekt eller annat, så mejla mig gärna på kontakt@flickerinflames.com.

NYA KENNLAR
Det registrerades totalt 26 nya kennelnamn för uppfödning av golden retriever under 2022. Jag har haft svårt att hitta vettig information om alla nya kennlar, så jag kan i dagsläget inte avgöra vilka av dem som inriktar sin avel på jaktlinjer. Men vi kommer med säkerligen få se några kullar från nya kennlar under 2023. Välkomna till er säger jag!

I år är det 73 (!) svenska kennlar inkluderade i statistiken, vilket är något fler än förra året. Anledningen är att jag flyttat över någon kennel, som tidigare haft övervägande DP-linjer, men som de senaste kullarna haft övervägande jaktlinjer. Utöver det är det någon kennel som registrerats tidigare som jag inte haft sin första kull förrän 2022, så jag har därmed inte kunnat avgöra vilken typ de inriktar sin avel på förrän nu.

IMPORTERADE HUNDAR

Under året har det importerats 7 Golden retrievers av jakttyp. Så här ser fördelningen ut:

Belgien	Tik
Danmark	Hane
Schweiz	Tik
Finland	Hane
Finland	Tik
Finland	Tik
Finland	Tik

ANTALET KULLAR
Under 2022 hade 28 av de 73 inkluderade kennlarna minst en kull. Det var en kennel som hade 6 kullar, vilket var högsta antalet kullar på en kennel under året. Totalt hade de 28 kennlarna 43 kullar under 2022.
Dessutom föddes 4 kullar av jaktlinjer utanför kennelverksamhet och saknar därmed kennelnamn. Det totala antalet kullar av Golden retriever av jaktlinjer uppgick därmed under 2022 till 47 stycken.

ANTALET VALPAR
Det föddes 327 jaktgoldenvalpar under 2022 och av dem var det 153 hanar och 174 tikar som såg dagens ljus. 2022 blev med andra ord ett av de 3 år sedan 2010 som antalet tikar var fler än antalet hanar. Det är också det största antalet goldenvalpar av jaktlinjer som fötts under ett år sedan 2010.

KULLSTORLEK
Genomsnittlig kullstorlek hos de inkluderade kennlarna var 7 valpar. De största kullarna bjöd på 11 respektive 10 små knyten och i de två minsta kullen var det tre respektive fyra valpar. Under 2022 var det alltså ingen som fick endast 1 eller 2 valpar.

TIKAR
Det var 45 olika tikar som fick kullar och därmed två tikar som under 2022 fick 2 kullar. Av de 45 tikarna var 4 importerade, 2 från Tyskland, 1 från Norge och 1 från Finland.

HANAR
Det var 35 olika hanar som fick kullar. Det var 3 hanar som fick vardera 3 kullar under året, 6 hanar som fick 2 kullar vardera och 26 av de använda hanarna fick endast 1 kull vardera under året.

Av de 35 hanarna var 10 utlandsregistrerade och 2 av hanarna är importer. Av de utlandsregistrerade var 1 från Norge, 6 från Danmark, 1 från Finland och 2 från Storbritannien.

Den ena importerade hanhunden kommer från Storbritannien och den andra från Italien.

INAVELSGRAD
Den genomsnittliga inavelsgraden (5 generationer) hos samtliga kullar hamnade på 1,52% under 2022. Här passar det med en liten påminnelse om att SKK’s rekommendation är att en populations inavelsgrad inte bör överstiga 2,5% på 5 generationer.

Lägsta inavelsgrad var på 0,0% och det var 13 kullar som hade den siffran, vilket innebär knappt 27% av kullarna.

Högsta inavelsgrad 2022 var 10% och det var en kull som nådde upp till den siffran, följd av en kull på 9,4% och därefter en kull på 5,2% i inavelsgrad.

Antalet kullar med inavelsgrad högre än SKKs riktlinje på 6,25% (kusinparning) var 2 stycken. Och antalet kullar med inavelsgrad högre än SKKs genomsnittliga rekommendation på 2,5% var 9 – dvs en knapp femtedel.

HÖFTER OCH HÖFTLEDSINDEX

Tikar
Av de 45 tikar som fick kullar under 2022 hade 25 stycken A-höfter (55.6%) och 20 stycken B-höfter (44,4%).

Genomsnittligt höftledsindex för tikarna var 102,9. Tikarna med högsta höftledsindex hade 118 respektive 117 och tikar med lägsta höftledsindex låg på 85, 87 och 89. Antal tikar med höftledsindex under 100 var 11 stycken (nästan 25%!).

Hanar
Av de 35 hanar som fick kullar under 2022, hade 22 stycken A-höfter (62,9%), där 1 av hanarna röntgats om två gånger och fått A istället för C , 9 stycken B-höfter, (25,7%) och 2 hade C-höfter (5,7%). Beroende på utländska hundar så hade dessutom 2 hanar ”okänd” höftstatus (5,7%).

Genomsnittligt höftledsindex för hanarna var 102,5. Den hane som landade på årets högsta höftledsindex för hanar hade 119 . En av hanarna hade årets lägsta höftledsindex på 79, följt av en annan hane med 80. Antal hanar med index under 100 var 10 stycken, vilket utgör 28%. Värt att nämna är att för två av de utlandsregistrerade hanarna är inget index beräknat alls.

Kullindex
Genomsnittligt kullindex för höfter var 103,8. Högsta HD-kullindex var 113 (1 kull) och lägsta var 93 (1 kull) och 94 (1 kull). Antal kullar med HD-kullindex under 100 var 10 (22%).

ARMBÅGAR OCH ARMBÅGSINDEX

Tikar
Av de 45 tikar som fick kullar under 2022, var alla ED-fria (100%).

Genomsnittligt armbågssindex för tikarna var 103,3. Tik med högsta armbågsindex hade 110 (1 st) och tik med lägsta armbågsindex låg på 90 (1 st). Antal tikar med avelsindex under 100 på armbågarna var 6 stycken, d v s 13%.

Hanar
Av de 35 hanar som fick kullar under 2022, var 32 ED-fria (91,4%). Beroende på utländsk hund så hade 3 hanar ”okänd” armbågsstatus (8,6%).

Genomsnittligt armbågssindex för hanarna var 102,7. Hane med högsta armbågsindex hade 111 (följt av en hane med index på 110) och hanen med lägsta armbågssindex låg på 96 (följt av två hanar på 97). Antal hanar med avelsindex under 100 på armbågarna var 7 stycken, d v s 20%.

Kullindex
Genomsnittligt kullindex för armbågar var 103,8. Högsta ED-kullindex var 109 (1 kull) och lägsta var 97 (2 kullar). Antal kullar med ED-kullindex under 100 var 3 (6,7%).

ÖGON
Av de 45 tikar som fick kullar under 2022, var 39 stycken ögonlysta UA, varav en gjorde sin senaste ögonlysning 2020. 1 hade distichias och 1 övrig medfödd förändring. 1 tik saknade ögonlysningsresultat i Sverige, men hade dock lysts UA i Norge. 3 tikar hade anmärkningar på ögonen enligt nedan:

Tik 1: Katarakt, partiell cortex bakre, lindrig. Ej ärftlig
Tik 2: Katarakt, partiell cortex bakre, lindrig. Ärftlighet kan f.n. ej bedömas
Katarakt, partiell cortex främre, lindrig. Ärftlighet kan f.n. ej bedömas
Tik 3: Katarakt, partiell cortex främre Y-söm, lindrig. Ärftlig

Samtliga diagnoser ovan är tillåtna att avla på enligt SKKs regler.

Av de 35 hanar som fick kullar under 2022, var 23 stycken ögonlysta UA och 7 stycken hade okänd ögonstatus (alla utlandsregistrerade). 1 hade Distichias och 4 hanar hade anmärkningar på ögonen enligt nedan:

Hane 1: Katarakt, partiell cortex främre Y-söm, lindrig. Ärftlig
Hane 2: Katarakt, partiell cortex bakre, lindrig. Genetisk betydelse okänd
Katarakt, partiell cortex ekvatoriell, lindrig. Genetisk betydelse okänd
Hane 3: Katarakt, partiell cortex bakre, lindrig. Genetisk betydelse okänd
Katarakt, partiell cortex, punktformig, lindrig. Genetisk betydelse okänd
Hane 4: Katarakt, partiell cortex främre, lindrig. Ärftlighet kan f.n. ej bedömas

Samtliga diagnoser ovan är tillåtna att avla på enligt SKKs regler.

PRA1
25 (55.6%) av tikarna hade känd status för PRA1. 13 var hereditärt fria från PRA1, 11 testade fria och 1 testad bärare. 20 tikar (44.4%) hade inte känd status för PRA1.

18 (51.4%) av hanarna hade känd status för PRA1. 8 var hereditärt fria från PRA1, 9 testade fria och 1 testad bärare. 17 hanar (48,6%) hade inte känd status för PRA1.

PRA2
27 (60.0%) av tikarna hade känd status för PRA2. 15 var hereditärt fria från PRA2, 12 testade fria och inga testade bärare. 18 tikar (40.0%) hade inte känd status för PRA2.

19 (54.3%) av hanarna hade känd status för PRA2. 9 var hereditärt fria från PRA2, 8 testade fria och 2 testade bärare. 16 hanar (45.7%) hade inte känd status för PRA2.

JAKTMERITER
När du läser tabellerna nedan så innebär ”jaktmerit” att hunden över huvud taget startats på jaktprov någon gång. Antal med pris i en viss klass, visar hur många som startat och fått pris i en viss klass. Det är den högsta klassen hunden startat i som står listad, de övriga klasserna är inte medräknade för den hunden. Observera att tabellen nedan endast inkluderar meriter hos de hundar som gått i avel under 2022.

De fyra med tikarna med pris i EKL är till exempel inte medräknade i antal med pris i ÖKL.

Vad gäller hanarna så är de utlandsregisterade hanarnas resultat inte med. Dock har de flesta utlandsregistrerade hanarna fina resultat i de högre klasserna.

Tikar

Antal med jaktmerit (antal som startats på B-prov)	20	44,4%
Varav antal med pris i NKL	9	20,0%
Varav antal med pris i ÖKL	5	11,1%
Varav antal med pris i EKL	4	8,9%

Hanar

Antal med jaktmerit (antal som startats på B-prov)	15	42,9%
Varav antal med pris i NKL	5	14,3%
Varav antal med pris i ÖKL	4	11,4%
Varav antal med pris i EKL	4	11,4%

MENTALITET

Tikar

Antal mentaltestade	24	53,3%
Antal BPH	15	33,3%
Antal MH	9	20,0%

Hanar

Antal mentaltestade	16	45,7%
Antal BPH	7	20,0%
Antal MH	10	28,6%