Jag brukar i samband med avslutningen av mina kurser alltid uppmana kursdeltagarna att vara noga med vem de väljer att gå framtida kurser för. Många ställer alldeles för låga eller i värsta fall inga krav alls på sin instruktör, utan bara anmäler sig och går kursen för att det hör till att gå en kurs när man har hund. Många tänker inte på att valp och vardagslydnadskurserna man går under de första 1-2 åren lägger grunden för hur de framtida 10-15 åren tillsammans med hunden blir. När vi väljer dagis till våra barn, så skulle vi inte bara ta första bästa och bara vara nöjda med det. Hur kommer det sig att vi resonerar annorlunda med vår fyrbente vän som ändå ska finnas med oss i många, många år framöver?

Som en följd av min påpekan att vara noggrann i sitt val av instruktör så har jag fått frågan om hur man på ett bra sätt hittar och väljer en instruktör som är bra och passar mig?

 Sondera terrängen
Om du är intresserad av att gå t ex en valpkurs, så börja med att kolla vad som finns i närheten av dig. Ofta finns det flera aktörer – brukshundklubbar, rasklubbar, övriga föreningar och företag. Många kör långväga för att få komma till en instruktör som verkar bra och framför allt känns rätt, så var inte rädd för att kolla även kringliggande kommuner. En seriös instruktör är alltid beredd att diskutera att t ex hålla en helgkurs om det efterfrågas.

Besök aktörernas hemsidor och läs om instruktören och kursen. Kolla gärna gästbok och eventuella forum och bloggar. På så vis har du åtminstone bildat dig en uppfattning om vad kursen kommer att innehålla, samt vilken kunskap och erfarenhet instruktören har. Förhoppningsvis har du även en uppfattning om hur instruktören ser på inlärning och vilka metoder som används. Om det är så att det är en förening eller klubb med flera instruktörer, så fråga vem det är som kommer att bli din instruktör i den kurs du är intresserad av. På så vis kan du göra ett aktivt val även om det är en förening/klubb.

När du nu har några alternativ framför dig, så är det dags att välja var du vill gå din kurs. Vad ska du då titta på?

 Erfarenhet vs. utbildning
Ska man hellre välja en instruktör med 30 års erfarenhet än en instruktör med väldigt liten erfarenhet och en gedigen utbildning? Eller är det bättre tvärtom? Den här frågan är lite av ett minfält, då många instruktörer med lång erfarenhet känner sig hotade av de med lång utbildning och tvärtom. Men som konsument måste jag faktiskt bestämma mig för vad jag tycker är viktigt.

Återigen – jag skulle aldrig lämna mina barn (om jag hade några) på ett dagis eller en skola, där alla fröknarna fick sin senaste pedagogiska och pediatriska uppdatering på 70- eller 80-talet. Men jag skulle å andra sidan inte heller lämna mina barn till ett dagis eller en skola där alla fröknarna har alla teoretiska kunskaper i världen, men väldigt liten praktisk erfarenhet av barn och undervisning. Det är därför lärare går en tid som lärarpraktikanter och personer som går en riktig instruktörsutbildning får träna på att hålla kurser innan examen erhålls.

När det gäller instruktörer brukar jag skilja på hundvana och hundkunskap. Med att vara hundvan menar jag någon som är van vid hundar, kanske har haft och hållit på och träna hundar i många år. Kanske har de gått en instruktörsutbildning för 20 år sedan och sedan kört på med kurser utan någon direkt uppdatering eller vidareutbildning.

Någon som har hundkunskap är en person som studerat etologi, inlärningspsykologi hos hund, raskunskap, olika inlärningsmetoder och forskningsresultat. Det är någon som teoretiskt förstår och kan det här med hundar och hundträning på djupet. Det är en person som kontinuerligt ser till att hålla sig uppdaterad, för att försäkra sig om att han eller hon hänger med och vet vad som händer i hundvärlden.

Nu är det ju inte så enkelt att man bara väljer antingen en hundvan eller hundkunnig instruktör. Det finns ju såklart olika nivåer och kombinationer att tillgå. Själv tycker jag är att en kombination är det allra bästa! Se till att instruktören du väljer har en grundläggande instruktörsutbilding och någon form av pedagogisk utbildning under de senare åren, samt någon uppdatering när det gäller hundar och hundträning. Kolla också om instruktören har egna hundar och om han eller hon hållit i kurser sedan tidigare. På så vis försäkrar du dig om att du inte hamnar på en kurs med en väldigt opedagogisk person med metoder och idéer som härstammar från 80-talet.

Dock ska det tilläggas att om du söker en ren tävlingskurs på lite mer avancerad nivå så har du säkert mycket större glädje i att leta reda på en instruktör med mycket tävlingserfarenhet och med många goda resultat! Har du dock aldrig tävlat innan och kanske är helt ny i området, så är det nog trots allt bättre att gå första kursen för en kunnig pedagog med viss erfarenhet.   

På samma vis är det oerhört viktigt att du söker dig till en mycket hundkunnig person när du stöter på problem. Denne hundkunnige person bör givetvis ha erfarenhet av att hjälpa hundar med problem, men det viktiga här är att det finns en djupare kunskap och förståelse för hunden som art! Inte skulle vi lämna vårt barn som mår psykiskt dåligt eller är stökigt till en ”erfaren barnpassare”? Nä, då söker vi upp en läkare och en psykolog. På samma sätt är en hund med problembeteenden i behov av veterinär och hundpsykolog eller problemhundsutredare.

Så i kampen mellan erfarenhet och utbildning vill jag påstå att det är personer som ser värdet i att ha både och som är vinnarna.

Metoder
Det finns som säkert alla vet vid det här laget en uppsjö av olika metoder. Den moderna forskningen med bl a Per Jensen, Kenth Svartberg och Adam Miklósi pekar entydigt åt samma håll: att jobba med positiv förstärkning är det absolut bästa och snabbaste sättet att lära hund på! Några av världens främsta djurtränare, Bob Bailey, Ken Ramirez och Kathy Sdao framhåller samma sak. Ändå finns det de som fortfarande jobbar med stryphalsband, ryck i koppel och andra otäcka saker. Jag skulle aldrig någonsin välja att utsätta min bästa vän för dessa metoder, särskilt inte när jag vet att det finns andra mycket effektivare sätt att jobba på. Men vi är olika.

Kolla på de olika hemsidorna om du kan utläsa efter vilka principer instruktören lär ut och tränar hund på. En del säger att de jobbar med enbart positiv förstärkning (dvs bara belönar rätt beteende), andra att de jobbar med både (dvs både belönar och bestraffar) och andra går ut med att de jobbar i stil med amerikanske Cesar Millan. Ibland är det svårt att förstå vad de menar, men om du vill vara säker på att slippa göra illa och skrämma din hund, så välj de instruktörer som säger att de enbart jobbar med positiv förstärkning.

 Våga fråga!
Ring eller mejla instruktören och ställ alla eventuella frågor du har! Ingenting glädjer mig så mycket som när jag får ett samtal och jag får frågor angående mina metoder, hur jag ser på bestraffning och vad jag egentligen har för utbildning (och när jag fick den). Passa på att ställa dessa frågor om det inte finns med på hemsidan! Det kan faktiskt vara en idé att ställa frågan ändå – bara för att få höra det direkt från instruktören

Annat du kan fråga instruktören är hur stor gruppen kommer att vara. En del kör med grupper så stora som 15-30 hundar! Då spelar det ingen roll hur många instruktörer det finns på plats – det blir stökigt och knepigt att fokusera på plan och svårt att ställa frågor under teoripassen. Hur ska instruktören hinna med att ge just dig individuella råd och tips?

Fråga också om kursupplägget – hur kommer kursen att läggas upp? Hur många tillfällen och hur långa pass? Är det teori med i kursen och vad kommer ni att ta upp? Vad innehåller kursen för praktiska moment?

Om du har möjlighet att träffa instruktören och dennes hundar – så gör det! Titta på instruktörens egna hundar – hur verkar de? Att se instruktörens hundar skvallrar lite om vad du kan förvänta dig – men kom ihåg att det inte säger allt. Det kan ju vara en valp eller en nyligen omplacerad hund. Är du osäker, så fråga. Det bästa är nog om du kan åka och titta vid ett tillfälle när instruktören håller kurs. Då ser du också hur det faktiskt går till.

Som sagt, var inte rädd för att ställa frågor till din blivande instruktör. Det betyder bara att du engagerar dig i din hund och inte tänker betala för att gå kurs hos någon som inte passar dig och din hund! Tycker instruktören att du är besvärlig som kommer med de här frågorna, så ska du stryka denne från din lista på en gång. Tänk bara vilken respons du då får om du ställer frågor kring träningsmetoder under kursens gång!

 Att välja med med både huvud och hjärta!
Slutligen: Alla ovanstående tips är till för att du och din hund ska hamna rätt i hundägarutbildningsträsket! Det är många aspekter att ta hänsyn till och det kanske verkar komplicerat. Det är det verkligen inte. Ställ dig bara frågan om du verkligen vill rycka och slita i din hund. Om inte, så har du redan uteslutit en hel del. Känner du tvärtom, så gäller ju såklart detsamma. Kolla sedan på utbildningsnivå och erfarenhet och  sedan kan du kanske välja med tanke på avstånd.

Till syvende och sist ska det såklart kännas rätt i ditt hjärta!