Vad menar vi med ”will to please”?
Begreppet “will to please” används ofta i beskrivningar av hundar, inte minst inom retrievervärlden. Det förekommer flitigt i annonser, rasbeskrivningar och diskussioner på sociala medier – och inte sällan som något självklart positivt. Samtidigt visar det sig snabbt att begreppet, precis som motor, betyder olika saker för olika människor.
För vissa används det för att beskriva:
- viljan att behaga sin förare
- viljan att alltid göra rätt
- en naturlig lydighet
- en stark samarbetsvilja
I brittisk retrievertradition används begreppet ofta mer snävt och funktionellt. Där syftar will to please främst på hundens förmåga och vilja att engagera sig i ett nära, fokuserat samarbete med sin förare. För många brittiska uppfödare är detta en helt avgörande egenskap i avelsarbetet – i paritet med apporteringsegenskaper och hälsa.
Ett begrepp som lätt misstolkas
Trots att vi delar den funktionella innebörden, är vi försiktiga med själva ordet will to please. Anledningen är att det är så otydligt definierat – och att det ofta tolkas som något annat än vad vi avser.
För oss handlar will to please inte om:
- blind lydnad
- rädsla för att göra fel
- en hund som anpassar sig för att undvika konflikt
- en hund som hela tiden söker förarens godkännande
Den typen av hund vill vi varken leva med eller föda upp. En hund som arbetar för att undvika obehag eller missnöje riskerar att bli försiktig, osäker eller passiv i sitt arbete – särskilt i krävande situationer.
Vad vi istället menar
När vi talar om will to please menar vi en hund som är:
- samarbetsvillig
- träningsbar
- naturligt följsam
- lyhörd för små och subtila signaler
Det är en hund som vill arbeta tillsammans med sin förare, inte för att den måste – utan för att den upplever samarbetet som meningsfullt. En sådan hund vågar ta egna initiativ, vågar göra fel ibland, söker stöd när det behövs och behåller sin arbetsglädje även när uppgiften är svår.
För oss är detta en egenskap som underlättar träning, inte ersätter den. En hund med hög samarbetsvilja blir inte automatiskt lydig – men den har förutsättningar att bli det genom rätt träning.
Ett laddat ord – precis som ”ledarskap”
En annan anledning till att vi använder begreppet med försiktighet är att det, liksom ordet ledarskap, har blivit laddat. Ofta kopplas det – medvetet eller omedvetet – till förlegade träningsideal och ibland till onödigt hårda metoder.
Även om många menar något helt annat, finns risken att ordvalet i sig skapar missförstånd. Vissa valpköpare förväntar sig en ”färdig”, foglig hund som fungerar perfekt från start. Det är varken realistiskt eller önskvärt.
Balansen mellan samarbete och självständighet
Samtidigt är will to please inte det enda vi värdesätter. En fungerande arbetande retriever behöver också självständighet. Hunden ska kunna:
- söka av stora områden på egen hand
- fatta egna beslut när situationen kräver det
- arbeta utan ständig guidning
För oss som uppfödare handlar det därför om att hitta rätt balans – mellan samarbetsvilja och självständighet, mellan följsamhet och mod att agera på egen hand.
Vår helhetsbild
Sammanfattningsvis ser vi will to please som en del av en större helhet. En hund med hög samarbetsvilja och träningsbarhet är ivrig att följa sin förare, lyhörd för signaler och engagerad i uppgiften. Tillsammans med:
- lagom självständighet
- lättlärdhet och intelligens
- arbetslust och uthållighet (”motor”)
…närmar vi oss det som för oss är den ideala arbetande retrievern.
Om det bara vore så enkelt att allt detta alltid kom i ett paket – men det är just därför avel, träning och matchning mellan hund och förare är så viktigt.